Det högskolepedagogiska forskningsområdet visar att den pedagogiska effekten av rent kunskapsförmedlande undervisningsmoment generellt överskattas, medan effekterna av studentaktiverande moment typiskt underskattas. De digitala verktygen som erbjuds centralt vid SU omfattar ****i dag en lärplattform och ett examinationssystem (Exia som kommer ersättas med Inspera så småningom). Även om lärplattformen erbjuder många funktioner som har stor pedagogisk nytta utanför klassrummet, är utbudet för verktyg som kan användas under ett undervisningstillfälle väldigt begränsat.
Avsaknaden av central tillhandahållna tjänster medför att lärare som skulle vilja använda studentaktiverande moment i sin undervisning indirekt hänvisas till att använda in dessa system på egen hand. Detta leder i sin tur till flera risker, i första hand möjliga rättsliga problem i samband med GDPR. I många fall väljer lärare verktygen i första hand på grund av tips av kollegor eller andra rekommendationer. Verktygen har sällan prövats utifrån juridiska frågeställningar utan används förmodligen med tanke på pedagogiska fördelar och deras användarvänlighet. I den mån tjänsterna samlar in studenters personuppgifter, som t.ex. IP adressen, blir GDPR tillämplig vilket medför en hel del rättsliga utmaningar. En anställd saknar ofta kunskap att bedöma de juridiska frågeställningar vilket kan leda till att SU som personuppgiftsansvarig strider mot GDPR regelverket vid flera tillfällen.
En annan utmaning rör de ekonomiska förhållanden. Eftersom anställda i många fall använder gratis versioner eller t.o.m. behöver köpa in tjänsterna med egna medel, är den totala kostnaden för hela SU möjligtvis högre än om SU skulle köpa in en central licens.
Det finns många olika digitala verktyg som lärare och anställda skulle ha stor nytta av i sitt arbete. Bortsett från bättre verktyg för presentationer som t.ex. Prezi som erbjuder flera möjligheter än PowerPoint, skulle även projekt- eller wikiverktyg som Notion, Trello, Confluence, Asana, eller ClickUp, bidrar till ökad effektivitet för planering av kurser eller grupparbeten.(FN 1) Dessa typer av tjänster skulle också kunna användas i forskningsprojekt eller andra sammanhang och berör därför inte bara Delportföljen Lärandestöd utan flera andra.
CeULs IKT-pedagogiska team har identifierat nedanstående två områden – responssystem och samarbetsytor - där det finns ett ökat behov av digitala verktyg, både i online, hybrid eller undervisning på plats. Förslag på tjänster nedan har hämtats in från IKT pedagogiska nätverket vid SU och egna erfarenheter inom teamet.
Bortsett från den ekonomiska frågan med centralt upphandlade tjänster, är i första hand de juridiska frågeställningar den stora utmaningen. För att minimera dessa risker föreslås därför att upphandla en tjänst per område som kan användas av alla anställda, alternativt att bedöma vilka av tjänsterna är godtagbara ur ett GDPR perspektiv.
Mycket forskning tyder på att enkelriktad kunskapsöverföring inte ger en stor inlärningseffekt. Studentaktiverande inslag i undervisning, både live i sal, men även på distans eller hybrid (med vissa studenter på plats i sal och vissa som deltar online), har stor potential att öka studenters förståelse och inlärning och möjliggör för läraren att upptäcka missförstånd och anpassa undervisningen i rätt riktning.
De responssystem som finns i dag vid SU är polls i Zoom och enkätverktyg i Athena. Zoom polls är mycket användarvänliga och möter behoven i viss mån, de saknar dock en hel del funktionalitet som t.ex. fritextsvar (Zoom chatten är inte lätt att få en överblick), word clouds, välj på en bild, och en del andra funktioner. Athenas testverktyg och enkätverktyg är inte anpassade till synkron live undervisning utan fungerar bäst asynkront. Även testverktygets funktionalitet är begränsad även om den omfattar fler funktioner än Zoom polls. Största utmaningen med Athena är som sagt att det inte är byggt för live undervisning och därför kan vara krångligare att använda på plats. I och med pandemin har många lärare vant sig vid att göra sina lektioner mer interaktiva via Zoom polls och chattfunktionen. I dag finns dock ingen motsvarighet till Zoom polls för fysiskt klassrumsundervisning.
Syftet med responsverktyg är bl.a. att snabbt kunna testa studenternas kunskaper, hämta in återkoppling och feedback, identifiera missförstånd, och utifrån det öka studenters lärandet.
Exempel på tjänster: wooclap.com (EU företag), https://www.socrative.com/ och https://www.mentimeter.com/, Directpoll.com, Onlinequestions.org, Jotform
Kopplade till responssystem som utgör i första hand återkoppling till läraren, kan det finnas tillfällen, speciellt i stora klasser, men även mindre grupper, att studenterna behöver samarbeta på plats, online eller i hybridform, för att kunna lösa olika problem i grupper eller jobbar med grupparbeten av olika slags. I många fall kombineras denna typ av studentaktivitet med en klassdiskussion där alla grupper delar med sig resultatet från grupparbetet. För att kunna ge hela klassen tillgång till resultaten vill läraren ofta använda samarbetsplattformer och inte bara låta studenterna presentera via PowerPoint el.dyl.
Samarbetsytor kan också fungera bra för bl.a. brainstorming, rangordna olika diskussionspunkter eller hämta in synpunkter och kommentarer på frågor. En fördel jämfört med responssystem är att alla i klassen eller gruppen kan ta del av resultatet, så det beror inte på läraren att göra vissa svar synliga utan allt syns automatiskt för alla.
Athena erbjuder viss möjlighet att samarbete i Word, Excel eller PowerPoint. Funktionaliteten är dock begränsat till att gruppen kan skapa dokument tillsammans, men det saknas funktioner att göra resultatet tillgängligt för andra utanför gruppen och för hela klassen att samarbeta i ett dokument kan lätt bli oöverskådligt. Diskussionsforumet i Athena fungerar bra för asynkron diskussion under en kurs, men även här saknas det funktionalitet att på ett tydligt sätt samarbeta på ett övergripande plan i hela klassen. Olika trådar i diskussionsforumet är inte enkelt att överblicka och fungerar bättre som trådar för olika frågeställningar i sig, men inte att ge en överblick över olika frågeställningar eller ämnen som grupperna har diskuterat.
Syftet med samarbetsytor är bl.a. att öka studenters samarbeten i grupp, men även mellan grupperna, och enkelt kunna dela resultatet i hela klassen. Utöver det kan samarbetsytor användas för att reflektera över olika idéer eller kommentera olika förslag synkront.
Samarbetsytor kan också användas utanför undervisning för brainstorming möten, kursplanering och andra projekt, så nyttan kan komma till godo inte bara Delportföljen Lärandestöd utan även andra områden inom SU.
Exempel på tjänster: Padlet.com, Google docs, Dropbox, Kialo.com, Miro, Flinga, Kahoot, Prezi.com, Doodle, Whimsical